Direktaktion: Var och när?
Planerar ni en aktion i er kampanj? Här förklarar vi en modell som kan underlätta att identifiera en smart plats eller tidpunkt för din aktion. 
Skriven av Olivia Linander
Denna modell är hjälpsam vid planering av direktaktioner, aktioner som är tänkta att skapa ett avbrott i systemet och öppna dörren på glänt för systemförändring. Modellen kan också komma till nytta när du planerar din kampanj och ska välja taktiker.
Modellen har bland annat kallats Points of intervention, och i den här artikeln har jag sammanställt punkter från såväl “Beautiful Trouble” av Andrew Boyd (2016) som “Re:Imagining Change: How to Use Story-based Strategy to Win Campaigns, Build Movements, and Change the World” av Patrick Reinsborough och Doyle Canning (2017).
Självklart vill vi att våra aktioner och kampanjer ska få största möjliga påverkan. Vi vill störa business as usual, vi vill bort från status quo...
De sju punkterna nedan är bra att överväga när ni funderar på var ni ska ingripa för att få så stor effekt som möjligt, och kanske rentav förändra människors föreställningar på sikt.
1. Förstörelsepunkten
Detta är punkten där själva förstörelsen sker. Förstörelsepunkten kan exempelvis vara platsen där skogsmaskinerna vill fälla gammelskogen, sjön där fiskeindustrin dumpar sitt avfall, eller där tydligt förtryck sker genom exempelvis tvångsförflyttning eller polisvåld.
Dessa platser ligger ofta långt från folks vardag, eller där människor bor som inte tenderar att bli lika hörda i debatten, då det underlättar för förstörelsen att fortgå oemotsagt.
Exempel: Företaget Nordkalk ville avverka Ojnareskogen på Gotland, för ett nytt stenbrott för kalkutvinning. Det var i augusti 2012 de inledde avverkningen, men då slog massor av människor läger i skogen och hindrade maskinerna från att avverka. Kampen för att skydda Ojnare, och Gotlands dricksvatten, pågick i många år och 2015 fattade regeringen till slut beslutet att Ojnare skulle bli ett naturskyddsområde. (Källa: P4 Gotland)
2. Produktionspunkten
Detta är punkten där varor och tjänster produceras. Produktionspunkten är ofta en fabrik, och här är arbetarrörelsen och fackliga organisationer de tyngsta aktörerna. Taktiker för att ingripa här kan vara exempelvis strejk, maskning och övertagandet av en fabrik.
Exempel: En vild strejk bröt ut bland ett hundratal lokförare på Stockholms pendeltåg våren 2023. Tågvärdarna skulle tas bort från tågen och ersättas av kameror, vilket äventyrade säkerheten ombord för såväl passagerare som lokförare. Lokförarnas strejkaktion ledde till enorma störningar i pendeltrafiken i Stockholm, vilket visar på vilken kraft och påverkan det kan ha när arbetare agerar organiserat. Lokförarna samlade samtidigt stöd för sin kampanj #RörInteMinTågvärd med en namninsamling. (Källa: DN och MittSkifte)
3. Transportpunkten
Föremål och människor förflyttas allt mer i den globala ekonomin. Transportpunkter kan exempelvis vara en järnväg mellan kolgruvan och kolkraftverket, en hamnterminal där man ska lasta om vapentransporter till ett krigförande land eller ett flygplan där en människa ska deporteras.
Exempel: Svenska Hamnarbetarförbundet genomförde 2022 en blockad i protest mot Rysslands krigsföring mot Ukraina. 70 hamnarbetare vägrade att arbeta på fartyg som lade till i hamnarna, som kunde stötta kriget. Blockades omfattade fartyg till och från Ryssland, fartyg med ryskt gods och ryskägda fartyg. (Källa: SVT Blekinge)
Exempel: Det var 2018 och en 52-årig man skulle deporteras till Afghanistan, med fara för hans liv. Elin såg ingen annan utväg än att köpa en flygbiljett till samma flyg för att förhindra utvisningen. Genom att vägra sitta ner när flygplanet skulle lyfta, skapade hon en situation där beslutet låg hos piloten – som behövde sätta säkerheten framför allt. Flygplanet kunde inte lyfta då hon inte satt ner, och hon vägrade gå av förrän mannen också lämnat planet. Utvisningen kunde inte genomföras. (Källa: Elins livesändning från aktionen)
4. Konsumtionspunkten
Det är här allmänheten möter den vara eller tjänst som säljs – det kan vara till exempel en online-handel, en fysisk affär eller en restaurang. Klassiska taktiker som använts mycket genom tiderna är bojkott-kampanjer och butiksaktioner, och idag är det också nära till hands att agera digitalt, till exempel mass-recensera företag som utnyttjar sina arbetare.
Exempel: Djurrättsalliansen fick 2010-2011 tre butiker i Gävle att sluta sälja päls genom att kontinuerligt stå utanför deras butiker och genomföra tysta protester. (Källa: Arbetarbladet, artikel 1 och artikel 2)
Exempel: 2023 uppmanades internetbutiken CDON i ett upprop att sluta sälja produkter från företaget Aimpoint – ett svenskt företag som bland annat säljer rödpunktssikten till den israeliska militären. CDON upphörde strax därpå att sälja produkter från Aimpoint. (Källa: MittSkifte)
5. Beslutspunkten
Beslutspunken är platsen där besluten fattas. Ofta rör det sig om en fysisk plats: Politiska beslutsfattare som samlas på regeringskansliet, riksdagen eller kommunfullmäktige, eller i olika politiska nämnder. Eller företagsledare eller bankchefer som möts i sina affärslokaler och kontor. Eller konferenser och andra mötesplatser där dessa olika makthavare samlas.
Exempel: 2022 hotade enorma hyreshöjningar. Kampanjen Frys hyran! växte, och i Göteborg gick Skiftet till hyresvärden Wallenstams kontor med ett stort isblock med en infrusen hyresavi, och krävde att de stoppar sin föreslagna hyreschock. Wallenstam bjöd direkt in oss på möte, där vi framförde våra synpunkter, men det viktigaste var att SVT och Sveriges Radio bevakade vår aktion vilket satte medial press på bolaget. (Källa: SVT Väst)
Exempel: 1979 ockuperade ett 30-tal aktivister trapphuset hos Socialstyrelsen i Stockholm. De vägrade lämna lokalerna förrän man tagit bort sjukdomsklassningen av HBTQI-personer. Deras nya chef var ovanligt lyhörd och genomförde förändringen inom några veckor. (Källa: Forum för Levande historia)
En liknande aktion genomfördes 2016 med flera krav, däribland att transexualism inte ska klassas som en psykiatrisk diagnos och ett stopp för tvångsoperationer på nyfödda intersexpersoner. (Källa: SVT)
Exempel: Under coronapandemin 2020 genomförde Black Lives Matter Sweden en innovativ digital protest i Tensta, Stockholm. De riktade en livesändning till landets kommuner och regioner, med budskap om strukturell rasism och segregation, genom att dela berättelser och perspektiv som beslutsfattarna behövde höra. (Källa: Nyhetsbyrån Järva)
6. Berättelsepunkten
När du vill förändra hur ett samtal förs, vilka vinklar som lyfts och vilka röster som får höras, då kan du rikta in dig på att förändra själva berättelsen. Ditt mål: Att skifta narrativet kring din fråga och öppna upp det offentliga samtalet för helt nya perspektiv och möjligheter. Du gör utrymme för en annan framtid, genom att skifta berättelsen i nutid.
Här handlar ingripandet om att utmana den berättelse som upprätthåller situationen som den ser ut idag. Kanske vill du synliggöra någons hyckleri, lägga grunden för nya föreställningar eller nå ut med röster som folk ännu inte lyssnat på.
Exempel: Spårvagnshållplatsen Frihamnen i Göteborg är 2024 omöjlig att ta sig ifrån utan att bestiga en lång trappa. Funkisaktivister ordnade Retard Raveolution – ett rejv för att underhålla sig medan de satt fast på hållplatsen, som är klämd mellan två motorvägsfiler. Rejvet blev ett avslöjande nedslag i debatten om det offentliga rummet, och fick upp mångas ögon för upplevelsen av att leva i en otillgänglig stad. (Källa: Göteborgsposten och aktivistvideo)
Exempel: I sommarhettan 2022 avslöjades att någon byggt en helikopterplatta på kommunal mark utan tillstånd, liksom flera bryggor, i Täby i Stockholm. På Twitter mobiliserades badentusiaster som åkte dit och badade tillsammans. Helikopterplattan döptes till Folkets bad, och röstades fram till Sveriges bästa badplats. Aktionen utmanade de rikas bild att de kan göra som de vill utan påföljder. Målet var också att värna om allemansrätten genom att etsa fast uppfattningen att marken och vattnet tillhör oss alla, och stigmatisera beslutet att bygga utan lov längs Stockholms strandkanter. (Källa: Aftonbladet och Folkets bad)
7. Tidpunkten (tillfället)
Tillfället gör tjuven, och tillfället gör väldigt ofta aktionen också! Väljer du en riktigt smart tidpunkt för din aktion, kan den verkligen slå igenom.
Vissa tillfällen går att planera i förväg: Ett företags årsmöte eller en högtid som påsken. Andra tillfällen gäller det snarare att vara snabb och kreativ, och reagera när något händer: Ett provokativt uttalande från gruvbolagets VD, en fruktansvärd incident som gör folk arga på dagens regler och lagar, eller ett plötsligt statsministerbesök i din stad.
Exempel: Kravet växte i europeiska rubriker 2024 – uteslut Israel ur Eurovision, eftersom de står anklagade för krigsbrott och utreds för folkmord. Vad är då ett bättre tillfälle för att få fler att prata om detta, än en Mellosändning? Skiftet köpte genast biljetter till Mello i Göteborg, och när det var dags klädde vi oss i vattenmelondräkter (🍉 är en symbol för palestinskt motstånd) och höll upp en banderoll i direktsändning, från vår plats i publiken. Samma kväll ville både Aftonbladet och Expressen intervjua oss, vilket gav oss chans att prata om kampanjen för att utesluta Israel ur Eurovision och varför det var så viktigt. (Källa: Expressen, Aftonbladet, DN, Skiftets video)
Det faktum att självaste Eurovisionfinalen skulle ske i Malmö, gav oss ytterligare en tidpunkt att ingripa. Så vi åkte även dit och målade stadens mest episka övergångsställe i Palestinas färger. (Källa: DN, Skiftets video)
Exempel: VD:n för gruvbolaget Beowulf Mining sa på en föreläsning i London 2012 att han brukar få frågor om vad lokalbefolkningen tycker om deras gruvplaner i Gállok, Jokkmokk. Så visar han en bild på ett skogslandskap och frågar: “What local people”? Detta fick Jokkmokkborna att gå i taket, och som respons kom en storm av debattinlägg, filmer, poesi och sånger, varav mycket samlades på en hemsida. VD:ns uttalande kunde användas som mobiliseringstillfälle! (Källa: whatlocalpeople på Youtube, video 1 och video 2)
Exempel: Fossilgasfällan var en grupp klimataktivister jag var med i, som arbetade för att stoppa bygget av en importterminal för fossilgas i Göteborgs hamn. Vi höll koll på var energiminister Ibrahim Baylan (S) höll hus, och dök upp på ställen där han planerade besök: Vi avbröt en föreläsning han höll på Göteborgs universitet och vi reste till Stockholm för att se till att han mötte våra budskap i korridoren på en energikonferens. (2017)
Fotnot: Metodologin heter på engelska “Points of Intervention” och jag har här sammanställt punkter från såväl “Beautiful Trouble” av Andrew Boyd (2016) som “Re:Imagining Change: How to Use Story-based Strategy to Win Campaigns, Build Movements, and Change the World” av Patrick Reinsborough och Doyle Canning (2017).
Kopiera länk för att dela artikelSätt igång med din kampanj
kampanj